Carl Oscar Malms dagbok
Här finns utdrag ur Carl Oscar Malms dagbok som han fört vid Manilla institutet år 1843. Malm var då 17 år. De är korta dagboksantekningar som på sitt sätt beskriver en elevs liv vid en dövskola på 1800-talet.
Den 6 Januari 1843
Jag läste en lång stund i en astronomisk bok, då herr Borg bad mig att göra ett hufvud med lös hals af papp till skuggspelet. Jag gjorde det på eftermiddagen.
Vår Gudstjänst hölls här i vårt största sofrum, några främmande fruntimren öfvervoro den. Wall, som gick till staden för att möta herr Forsell, sökte honom förgäfves, ty han var redan utgången. Kumelin den yngre närmade sig oförsigtigt den venstra lösa pappersväggen vid skuggspelsskärmen. Han skuffades då oförmodat af Lars Ramström, mot nämnda vägg, som föll ned mot golfvet. Gösta Lagerberg stötte äfven ned pappersväggen. Herr Borg var ond på dem derföre.
Herr Borg bjöd främmande personer att bese skuggspelet, deri han med några gossarne spelte flera roler, stycken gåfvos ur en pjese kallad Beelzebub (en djefvul öfver alla djefvlar), det var högst roligt för både främmande personer och oss, skuggspelet slutades en qvart efter 9 på aftonen.
Den 24 Januari 1843
Snickarmästaren hade förfärdigat ett staffli, hvarpå krit-taflan sattes, lutad mot kakelugnen. Herr Holtz förhörde gossarne religionen, men herr Klingsporr förhörde gossarne handalfabet.
Tvenne drängar buro ett par björkplankor till snickarverkstaden, der herr Broberg sålde dem åt snickarmästaren för 7 Rd Rlgs. Af plankorna skulle göras snickarverktyg.
Gossarne voro glada öfver herr Borg, som lemnade dem ritningar för att lära dem skrifva efter bilder. Han corrigerade sedan deras skrifningar.
De äldre af mina kamrater äro ibland fria från att teckna morgon- och aftonbön för gossarne.
Jag gjorde ett parti schack med Carlsson, men han tappade två gånger.
Jag fick veta att herr Brobergs mor var död.
Den 26 Januari 1843
Jag kom ihåg att Konungen Carl XIV Johan föddes på denna datum. Jag tecknade de nya morgon och aftonbönerna för herr Ljunggren och gossarne.
Jag arbetade i snickarverkstaden, men kallades af herr Borg att komma till honom. Han tecknade ej med tecken, utan endast med handalfabet till mig: ”Vet du att doctor Pettersson blef utnämnd af Konungen till kyrkoherde öfver Storkyrkans församling?” Jag svarade: ”Nej.” Han sade då till mig: ”Du bör skrifva och lyckönska honom till dess upphöjelse till kyrkoherde och bedja honom att blifva din och dina kamraters religions lärare. Sedan du skrifvit denna lyckönskan och anhållan, skall du gå till herr Klingspsorr för att få den corrigerad af honom.
Det skedde efter gossarnes, men före min qvällsvard.
Den 27 Januari 1843
Jag och fem äldre gossar snyggade oss och gingo från Manhem kl: 8 f. m. Vi nalkades en dräng, som körde långsamt en stogkärra med en häst, en helsvart hund följde honom från täckaudden.
Jag skulle gå till herr doctor Pettersson och lemna honom det jag skrifvit som var en lyckönskan till honom, men jag blev farligare biten af hunden i min knäskål än min högra arm på vägen vid Biskopsudden, min högra byxa blef äfven sönderbiten och jag förlorade det skrifna papperet. Jag tecknade till drängen: ”Se min sårade knäskål och söndriga byxa!” Han teg.
Jag gick åter till Manhem för att påkläda mig hela byxor i stället för de söndriga. Jag skyndade sedan efter till kyrkan, vid hvilken jag mötte herr Borg och gossarna, som något väntat på mig. Han hade fått veta af dem att en hund anfallit mig, hvaröfver han blef ganska ledsen.
Wi gingo upp i pastors huset bredvid den ofvannämnda kyrkan och mötte herr doctor Pettersson, som fick lyckönskningspapperet af Carlberg och fick veta af herr Borg att en hund hade anfallit mig, så att jag förlorat min skrifna lyckönskan, som jag skulle lemna till herr doctorn, hvilken omfattade mig med vänskapsfullt deltagande, tog mig och gossarne i hand och vinkade afsked till oss. Sedan vi fått vin af honom, gingo vi åter till Manhem.
Jag var trött i benet, der hunden bitit mig. Det regnade, sedan vi kommit lyckligen hem. Jag skref bref till mina föräldrar. Jag fortfor ännu att hafva ont i benet och haltade jämt arbetade icke i snickarverkstaden.
Den 6 Februari 1843
J. Andersson var postbud i denna vecka. Eleverna fingo af herr Borg lof att bese och låna costymer, som de skulle göra ordning åt sig på förmiddagen. Eleverna costymerade sig, men ansågos vara i dag mindre präktiga och vackra än år 1842 på Carlsdagen.
Mathilda Lagergrens syster bad mig få låna mina bruna kläder, hvarmed hon klädde och costymerade sig. Alla döfstumma eleverna gingo upp i lärosalen, sedan de klädt sig i olika costymer. Några med qvinnoklädningar klädda gossar liknade mycket väl (som) qvinnnor, men några med mans kläder klädda flickor voro olika männer, emedan flickorna stodo krokiga i knäskålarna och kobenta så att man lätt märkte dem vara qvinnor, som klädt sig med mans kläder. Herrar Borg, Holtz och Klingsporr voro glada att betrakta alla de costymerade eleverna utom mig och gåvo dem caffe och the, som de tre förra hade låtit köpa i staden. Hvar och elev fick två koppar caffe och the med skorpor. De dansade och hade roligt på sitt sätt i lärosalen.
Åman bar caffe med skorpor till mig i sjukrummet. Herr Holtz kom till mig för att veta af mig hurudan min helsa var. En stund derefter bar jungfrun the med skorpor till mig. Jag önskade få gå till herrar Borg, Holtz och Klingsporr, men jag var sängliggande i sjukrummet, derföre skrev jag dessa ord: ”Hjertlig tack till dem, som gifvit mig caffe och the.”
En liten stund derefter bar Killman vin till mig och sade att Hennes Majestät Drottningen gifvit 10 buteljer champagne vin åt alla döfstumma eleverna, som fägnade sig deröfver, hvar en butelj Champagne vin kostar 5 Rd. Jag kände detta vin vara ovanligt starkt och wälsmakligt. Alla elever dansade ända till midnatten.
Jungfrun bar min qvällsvard till mig och sade att herr Broberg och hans fru voro onda och talade ondt om hvarandra. Jag åt min qvällsvard i sjukrummet före herrar Borg, Holtz och Klingsporr och alla eleverna, som åto gemensamt i matsalen, sedan de gjort deras aftonbön. Eleverna togo med glädje afsked af de ovannämnda herrarna.
Den 24 Februari 1843
Jag var ledsen öfver att moln, som hindrade mig från att gå till observatorium och se där från stjernor på himmelen. De kunna till och med ses med hjelp av telescop om dagen. Herr Borg lärde mig, några gossar och flickor skrifva sammansatta öfnings exempel - detta var nyttigt för mig. Herr Holtz lärde gossarne räkna - herr Klingsporr förhörde mig och några gossar i svenska historien. Herr Borg lemnade mig Klingvalls beskrifning om stjernhimlen och sade till mig: ”Du skall läsa och öfva dig i astronomien och historien.” Jag läste en lång stund i de astronomiska böcker, som voro mig nyttiga.
Gossarnes sofrum blefvo skurade af jungfrun. Wi skredo på isen, der mamsell Lindbom satte sig på kälken, som sattes i rörelse med två korta pikar, hvarmed hon dref kälken och hvilkas spetsar voro af jern.
|
Barndomen och skoltiden
