5. Samvaro – kulturdagarnas sociala betydelse

Kulturdagarna har haft en stor social betydelse för den teckenspråkiga gemenskapen, särskilt de unga. De unga generationerna lär sig uttrycka sig allt bättre och blir vana att uppträda. Många som senare varit aktiva i Finlands Dövas Förbund har deltagit i kulturdagarna och också haft framgång i tävlingarna. De ledande personerna i gemenskapen har också annars varit aktiva inom den teckenspråkiga kulturen.

Landsomfattande fester är viktiga möjligheter att träffas och umgås. I sitt tal vid öppnandet av kulturdagarna år 1969 tog Soile Hämäläinen upp att umgänget med andra döva varit det viktigaste i programmet. När teckenspråket var förbjudet i skolorna var också skolornas fester tunga med tal och munavläsning. På sina egna evenemang hade döva däremot teckenspråkigt program och möjlighet att njuta av kulturen på sitt modersmål utan tolkar. Dessutom kunde de delta i diskussionerna kring sin egen kultur, identitet och sitt språk.

Kulturdagarna har samlat rikligt med döva från olika delar av Finland. Den viktiga behållningen av dagarna är fortfarande att de samlar teckenspråkiga och tankeutbyte på eget språk. Särskilt under pauserna har döva kunnat avslappnat prata med varandra eller utbyta viktiga tankar. Det ses av många som dagarnas viktigaste behållning. Även om kommunikationstekniken förbättrat teckenspråkigas kontakter kan ingenting ersätta erfarenheter man får på platsen. Under evenemanget har också olika generationer mötts. I kulturdagarnas program har traditionellt ingått ett festligt samkväm.