1. Den kulturella verksamhetens djupa rötter

Dövas kulturdagar har rötter som tränger djupt i dövgemenskapens andliga arv. Dövföreningarna har spelat en central roll i dövgemenskapen och har tillsammans med dövskolorna förmedlat dövas kultur, traditioner och värderingar till kommande generationer. Föreningarna har bevakat dövas intressen och förmedlat information och samtidigt har man tidigt i dem värnat om den egna kulturen. De har erbjudit ett naturligt umgänge på det egna språket som inte varit möjlig i den hörande majoritetskulturen.

I större städer samlades medlemmarna varje vecka eller månad. På samkvämens och årsfesternas program fanns skådespel, deklamation, trollkonster, berättelser och föredrag. Många föreningar grundade en egen teaterklubb och i de andra teckenspråkiga klubbarna handarbetade och studerade man. I Helsingfors Dövas Förening grundades en dramatisk krets år 1915, men skådespel förekom redan från år 1895.

I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet förekom bland döva begåvade konstnärer som studerade i konstskolor som t.ex. Ateneum. Också i föreningarna förekom konstnärlig verksamhet ända från början. Förebilder för dövas kulturella verksamhet var Albert Tallroth och Fritz Hirn som båda hade ett rikt teckenspråk.

Tallroth räknas som den som startat dövas kulturella verksamhet och utvecklat teckenspråkiga uttrycksformer. Han skrev dikter som publicerades i Kuuromykkäin Lehti (Tidskrift för Dövstumma) och framförde dem på teckenspråk med vackra, plastiska rörelser. Tallroth och Axel Nordstedt framförde redan i slutet av 1800-talet tillsammans med teckenkörer den konstgren som kom att kallas ”dövstumsång”. 

Den oralistiska tiden försvagade teckenspråket och fick döva att skämmas över sitt språk. På den tiden utvecklades den teckenspråkiga konsten inte och arvet nästan förstördes på tjugo år. Men i dövföreningarna tecknade man fortfarande och tack vare det bevarades teckenspråket delvis.

Föreläsningsdagarna som utvecklades på föreningarnas kretsmöten ordnades första gången år 1921 gav liv åt den kulturella verksamheten. De gav en impuls till kulturdagarna och föredrag blev senare en av kulturdagarnas tävlingsgrenar. De fester som ordnats under Finlands Dövas Förbunds märkesår har också alltid gett en överblick över dövkulturen.